Den första dagen som egentligen var tre dagar.

Fredagen den 7 januari

Min resa började 07:10 den 6 januari då jag checkade in via British Airways hemsida. Efter denna händelse har jag inte sovit något nämnvärt och därför känns det som att jag befinner mig i en never ending thursday. Här i Los Angeles, där jag för tillfället sitter och väntar in mitt tredje och sista flyg med en oförskämt stor Ice Mocha Latte från Starbucks bredvid mig, är det fortfarande den 7:e medan det i Sverige övergått till att vara lördag och den 8:e.

Om jag ändå haft en hoover board och en lufsig hund som hette Einstein vid min sida så hade det på något sätt känts lite mer greppbart att jag hela tiden åker bakåt i tiden!

Eftersom vädret förutspåddes bli av skeptisk karaktär natten till avresedagen lämnade jag och mina trogna chaufförer hemmet vid midnatt. Vi möttes av tacksamt väglag och lite trafik. Så efter en smaklös måltid på McDonalds cruisade vi Stockholm City. Med det menas att vi körde på konstiga ställen och ooade åt alla julbelysningar.

Någonstans vid halv 5-tiden blev jag dumpad på Arlanda där jag snällt satt och stirrade ett slag innan jag fick checka in mitt liite för tunga bagage och sedan glatt knata vidare.

Ett grått och mörkt Sverige byttes mot soluppgång ovan molnen, destination London. Det blir inte mycket pampigare än så!

Väl i London, 3 timmar senare, regnade det i vanlig ordning men lika glad var jag för det.

Efter tolv timmar, 3 långfilmer, ett otal avsnitt, 2 måltider och 3 tappra sömnförsök på flight BA279 var jag inte lika road. När vi äntligen skulle få kliva av trodde jag för en stund att vi var framme! Men efter att ha räknat på det ett par gånger insåg jag att jag snällt får vänta 9 timmar till innan jag är på rätt ställe.
Men hallå! Klockan är ju bara halv fyra på eftermiddagen här, min hjärna fattar förhoppningsvis inte att jag egentligen borde sova. Skulle den få för sig något så har jag alltid en liter kaffe-choklad-iskross att lura den med.

Varför tog jag en STOR?!

Om vi nu ska gå enligt Michaels reseregler så har jag nu också besökt i Los Angeles, även om det bara var en mellanlandning… Jag var dock ute och såg några palmer och njöt av att det var mer än +1°, så det räknas kanske som en snabbvisit.

Jag måste erkänna att jag blir lika tagen var gång jag flyger över hur allt kan se ut som en liten miniatyrvärld, vi är verkligen som Guds dockhus!

Alldeles proppfullt med små likadana villor, tätt packade intill varandra. Alla med varsin pool och de obligatoriska palmerna.