Torsdagen den 16 februari
Efter en, i alla fall för den Anderssonska delen av sällskapet, myggbiten och svårsövd natt kämpade vi oss upp i ottan för att komma vidare.
Strax utanför Dargaville hittade vi ett litet rart museum som mannen som hade hand om campingen tipsat om. Mannen såg för övrigt ut att vara en av camping-ägarna i Sunes sommar.
Nåväl, här på museet fick vi klart för oss vad det var för ett jätteträd vi sett dagen innan. Sorten heter Kauri och har en förmåga att bli stort och gammalt. Vackra möbler och stora träbitar, diverse åldriga verktyg och fotografier visade oss hur man under de senaste hundra åren fällt och bearbetat detta trä. Vi var fascinerade, minst sagt!
Mitt emot detta trevliga ställe låg ett café som vi gärna vill kategorisera; gemytligt. Hembakade jätte-pajbitar och en svårslagen utsikt från verandan gjorde dagen än bättre. Att det sedan luktade nyklippt gräs och solen sken, ja det var nästan alldeles för bra.
Ytterligare 30 minuter framåt vägen fann vi en nyligen öppnad mauriby i lätt förminskad skala. Som enda turister på området fick vi tre en privat guidad tur och fick veta precis hur allt var uppdelat och gick till. Tackar tackar!
Trötta som få styrde vi vår bil mot staden där allt började. Och sen tog vi in på hotell!
Eftersom vi inte ätit någon riktig middag på alla hjärtans dag tog vi tag i den saken nu istället. Mexikanska versionen av McDonald's bjöd oss på Quesadillas och Mövenpick serverade utomordentlig efterrätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar